lillabloggisen

Läser Annas gamla USA-blogg (den hon hade innan vi startade lillabloggisen) och känner mitt hjärta börja slå i 180 samtidigt som jag inte kan låta bli att typ skaka och fälla ett par tårar. SOM JAG LÄNGTAR TILLBAKA! Är så jävla tacksam över all tid jag och Anna spenderade ihop under året i Boston. Kan fan inte ens förklara käslan. Vill bara uppleva det igen och igen och igen (minus min värdmorsa!!!!!!!!!!!!!) Bästa beslutet jag tagit i mitt liv att våga åka iväg sådär själv. Är så jävla sugen på att göra det igen. Fast då blir det utan att ha Anna där och i närheten av samma grej förstås :'(((( Så fantastiskt ändå, att man kan hitta någon som är PRECIS som en själv och som man klickar med på andra sidan jordklotet och bara känns direkt att man hör ihop. *Kärleksförklariiiiiiiiingen* I Sverige hade jag aldrig ens vetat vem hon var nu. Gud. Hemska tanke. Ville bara säga det. 

C.